Förintelsens minnesdag
I går tog jag med mig mina tre barn och åkte till museet. De har en utställning där om förintelsen. Jag tycker att det är viktigt att föra vidare vad som hände under 2:a världskriget. Jag var lite osäker på hur lillen skulle reagera, om han är för ung. Det var i och för sig några bilder som han inte fick se. Som var för otäcka.
Vi var på en föreläsning med Joost Lakmaker. En man som överlevde förintelsen. Han berättade i nästan två timmar om tiden från han såg sin familj föras bort av SS-män tills freden kom. Hans tid i olika koncentrationsläger.
Det var så otroligt att sitta och se och lyssna på denna fantastiska man. Det var många gånger jag fick torka bort tårar. På slutet kunde vi ställa frågor till Joost. Det var inte en enda vuxen i hela hörsalen som stälde en fråga...men en liten gosse med grön tröja och håret rakt upp som reste sig upp, sträckte upp sin hand...Min lilla Daniel, 8 år.
Han ville bara fråga om han fick se hans tatuering...139789.
Joost kom upp till Daniel och visade Daniel tatueringen, och sa att detta är framtiden...
//Anita
Vi var på en föreläsning med Joost Lakmaker. En man som överlevde förintelsen. Han berättade i nästan två timmar om tiden från han såg sin familj föras bort av SS-män tills freden kom. Hans tid i olika koncentrationsläger.
Det var så otroligt att sitta och se och lyssna på denna fantastiska man. Det var många gånger jag fick torka bort tårar. På slutet kunde vi ställa frågor till Joost. Det var inte en enda vuxen i hela hörsalen som stälde en fråga...men en liten gosse med grön tröja och håret rakt upp som reste sig upp, sträckte upp sin hand...Min lilla Daniel, 8 år.
Han ville bara fråga om han fick se hans tatuering...139789.
Joost kom upp till Daniel och visade Daniel tatueringen, och sa att detta är framtiden...
//Anita
Mammas lilla skrutt
Tänka sig att denna lilla skrutt blir snart 18 år.
Det är bara att inse...tiden går fort. Många gånger så känner jag att jag inte riktigt hinner med. Ibland får jag för mig att jag är 32? "förvirrad" men det kanske är så som de säger, man blir inte äldre än vad man känner sig! (oroande de dagar jag känner mig som 90).
//Anita
Det är bara att inse...tiden går fort. Många gånger så känner jag att jag inte riktigt hinner med. Ibland får jag för mig att jag är 32? "förvirrad" men det kanske är så som de säger, man blir inte äldre än vad man känner sig! (oroande de dagar jag känner mig som 90).
//Anita
Nytt år...nya utmaningar.
Så är det klart. Jag kommer inte att gå tillbaka till mitt jobb pga nackproblem. Jag är medicinskt bedömd att inte kunna jobba inom vården just nu och försäkringskassan drar in min sjukersättning.
Denna terminen kommer jag at plugga på komvux, för att sedan söka en KY- utbildning i forshaga. Om jag kommer in på denna blir jag behandlingsassistent med inriktning psykosocialt arbete om 2 år.
Jag ser detta som en ny chans för mig, att göra något annat, jag ser fram emot en spännande vår och sedan till sommaren- hösten, kommer det hända en grej som kommer att förändra hela mitt liv, mer om det skriver jag inte nu...
:-)
Många nyårskramar till er som läser min blogg....och ni får gärna lämna era fotavtryck så jag vet vem ni är!!!
Kram// Anita
En bild från Stefans majorsexamen i Stockholms stadshus, blå hallen. 2007.
Denna terminen kommer jag at plugga på komvux, för att sedan söka en KY- utbildning i forshaga. Om jag kommer in på denna blir jag behandlingsassistent med inriktning psykosocialt arbete om 2 år.
Jag ser detta som en ny chans för mig, att göra något annat, jag ser fram emot en spännande vår och sedan till sommaren- hösten, kommer det hända en grej som kommer att förändra hela mitt liv, mer om det skriver jag inte nu...
:-)
Många nyårskramar till er som läser min blogg....och ni får gärna lämna era fotavtryck så jag vet vem ni är!!!
Kram// Anita
En bild från Stefans majorsexamen i Stockholms stadshus, blå hallen. 2007.
